Egentligen upphör jag aldrig att förvånas över allas vår förmåga att anpassa oss (hur mycket är individuellt såklart) till de jobbiga tråkigheter som händer oss. Allt går, oavsett hur krisartat det än är. Otroligt nog, jag kan inte fatta hur det går till. Det finns en osynlig kraft inom oss alla tror jag på. Å det bestämdaste. Men det var inte alls det jag skulle prata om..
Jag har för typ första gången nånsin haft en annorlunda känsla inför nyårsafton. Har alltid annars haft ont i magen av oro och domedags-känsla inför ett långt nytt år, men den här gången kan jag ana andra känslor bakom det. En strimma hopp. Förväntan inför året. För då tar jag ju examen och vid nästa nyårsafton kanske jag lyckats få jobb också. Att ha jobb långt innan dess är naturligtvis målet.
Jag väljer att inte se allt elände som kan hända. För jag vet att jag faktiskt har den där kraften som gör att man kan anpassa sig till alla möjliga situationer. Den som alla faktiskt har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar