Dags att ta tag i det hela

Gått igenom en del gamla blogginlägg. Vad bra jag är på att skriva! Var min spontana reflektion. Så nu tänkte jag att inte kan jag väl låta detta bloggande falla mig ur händerna när jag tycks vara så duktig när jag väl ger mig hän. Det är väl det som varit problemet på sistone, att jag inte gett mig hän. Men nu ska det bli andra bullar och kakor minsann, eller åtminstone ett ärligt försök till det. Kliver på min nästa sista vecka som PTP:are i Sandviken imorgon. Galet är ju bara förnamnet! Men tänker ta varje dag precis som vilken annan vanlig arbetsdag som helst så blir det inte så jobbigt (inbillar jag mig) att till slut inse att jag inte ska tillbaka dit efter semestern. Kommer sakna mina fina arbetskamrater och kollegor så himla mycket. Bättre arbetsplats tror jag inte man kan få. Lyckans er som kommer jobba där i framtiden! Hade så gärna stannat om det inte hade varit så långt hem. Men jag har haft en mycket bra och lärorik PTP-period och fantastiskt bra människor omkring mig. Hade inte kunnat begära mer! Är tacksam, det ska gudarna veta.
Samtidigt som den här sommaren innebär avsked innebär den ju också nystarter, inte att förglömma. Och även det är jag naturligtvis glad för, trots att det är så lätt att tänka att man vet vad man har och haft men inte vad man får. En sak som är säker är dock att detta bara är början och det är bara bygga vidare mot framtiden en dag i taget. Och jag har så många planer att jag aldrig kommer behöva gå sysslolös, och det gillar jag :D

Han är borta

Våran Hugo som vi tog hand om för flera flera år sedan är borta. Försvunnen och uppslukad av jorden. Gått upp i rök. Troligen död. Ett som är säkert är i alla fall att han aldrig kommer hem igen. Tro mig, jag har gärna fel i detta men det finns i nuläget inget som talar för det.
Så det blir ju en jävligt kul midsommar. Trots detta måste jag försöka eftersom jag får besök. Hur och vad jag än gör hjälper det inte att jag sitter på en stol ensam hela helgen och lipar. Finns ingenting som ordnar upp sig av det för tro mig, om det funkande så hade jag löst alla världsproblem vid det här laget. Suttit och på en stol/golv/säng/vad som helst och bölat och vad hjälpte det. Inte ett jota. Men det hade underlättat om man vetat vad som hänt. Kom hem nu lille vän. På ett eller annat sätt, död eller levande.

30 dagar

Idag köpte jag busskort mellan Gävle och Sandviken i trettio dagar. Det tar slut den 13 juli, vilket är samma dag som jag flyttar från Gävle. Det innebär att jag alltiså är Gävle-bo och Sandviken-arbetare i exakt trettio dagar till. Inte mycket. Insåg dessutom igår att det var exakt ett år sedan som jag kom till Gävle inför att gå på intervju för jobbet. Som jag nu fick. Och som jag nu har trettio dagar kvar av. Konstigt!! Mycket konstig känsla. Men det är som det är som Barbarotti säger.
Sitter på jobbet denna tidiga fredagsmorgon och tänker på hur det kommer bli allting, och tänker att det kanske blir bra. Eller inte, vad vet jag. Skitsamma egentligen. Finns många möjligheter. Ser i alla fall ut som det kommer regna  idag (igen) så det är väl nu den riktiga sommaren har kommit. Och på fredag om exakt en vecka är det midsommarafton vilket är obegripligt. Kommer säkert regna då med. I övrigt ska jag inte göra nånting i helgen och det tror jag blir helt lagom. Men note to self: måste köpa kaffe för det är helt slut.

Två gånger, en vara

Har hunnit med massor denna söndagsmorgon. Mer än vanligt för att vara den dag det är med all den ångest den vanligtvis innebär. Men inte så värst mycket idag, inte än iaf.
Har gjort två portioner pastagratäng i ugn (var flera år sen sist!) så nu har jag två matlådor. Duktiga jag! Fast när det kommer till att matlådor brukar jag vara duktig...
Andra juni och andra inlägget för månaden. Måste vara något slags rekord det med!
Sitter för övrigt och tittar på resor till London, tänk om det kunde bli att man åker i sommar! Jag är nämligen ledig i 6 veckor....

Här igen!!

Otroligt, nu har jag hittat tillbaka efter ca en månads ytterligare uppehåll. Återkommer lite då o då eftersom det inte är helt lätt att ignorera en stackars blogg som jag faktiskt haft sedan 2007. Kan ni begripa! Inte jag heller :P
Nu har jag ju inte världsbäst med saker att förtälja, tror jag. Eller vänta, nu ljög jag ju. Jag har ju massor att förtälja. Jag har ju fått leg-tjänst o det vet jag inte om jag hunnit dela med mig av? Och dessutom en fin liten etta på 45 kvadrat. I Örnsköldsvik av alla ställen! Det hade jag nog inte kunnat tro. Har åkt igenom Övik i en massa år men mycket mer än så har staden egentligen inte betytt för mig. Och nu ska jag flytta dit hux flux! Eller åtminstone den 1 augusti, hehe. Så 6 veckor kvar som Gävle-bo och som PTP:are i Sandviken. Sjukt. Särskilt med tanke på att jag för exakt ett år sedan inte hade en aning om att jag ens skulle dit på intervju, ännu mindre FÅ tjänsten. Jag hade ju inte ens tagit examen för ett år sen. Minns de här sista dagarna innan examensdagen med lycka. De sista dagarna i frihet på nåt sätt, de sista i ungdomens lyckliga dag som student. Inte för att jag på något sätt är klar med studenteriet, inte på långa vägar. Men på ett tag till åtminstone. Därtill är jag alldeles för vetgirig för att anse mig färdig med det. Vem vet? Forskarutbildning, ytterligare magisterexamen, eller ny utbildning inom ett helt annat fält? Jag är öppen och nyfiken på det mesta, särskilt då det har med universitetet att göra!
Sommaren har för övrigt kommit redan i maj i år. Kunde man inte tro då snön låg kvar i en evighet.