Jag är proppmätt. Verkligen. Redo att sätta tänderna i det som måste göras? Nja. Är så täppt i näsan att det knappt går att andas. Men jag sitter här ändå och ska kämpa. Kämpa i många timmar till. Många, många. Önskar att jag hade vissa saker gjorda. Men det hjälper mig inte nu.
Det är nu jag måste ta tag i saker. NU. Vänta inte längre. Jag gör mitt bästa. Det har jag alltid gjort. The after-noon dip is coming...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar