Kom hem för 24 timmar sedan och har redan hunnit med tre promenader. En idag än så länge och eftersom jag just är hemkommen torde mitt endorfinstinna språkbruk lätt kunna illustrera hur tagen jag fortfarande är av den livgivande promenaden. För det är jag sannerligen.
Mycket beror på det på att mina knän förhoppningsvis börjar tolerera lättare träning nu, vilket jag inte kunnat vara gladare över om jag så försökte. Målet är ju naturligtvis att återuppta min älskade spinning mm på iksu när terminen börjar. Jag längtar sannerligen efter det! Men nu gäller det att skynda långsamt men ändå smida medans järnet är varmt. En ekvation som inte är så lätt att få ihop men jag är tämligen säker på att det går. Nu börjar den långsamma och utdragna jakten på vårens form (fast i höstens tappning)!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar