Klev upp vid 8. Även fast jag var jättetrött så segade jag upp mig. Jag gör oftast så, av nån outgrundlig anledning. I alla fall så är det skönt att det än så länge bara är jag uppe, det är lugnet före stormen, det kan jag garantera.
Sitter här och saknar mitt eget krypin i Umeå litegrann. Har ju varit hemma en månad nu. Och den månaden har gått fort men samtidigt varit påfrestande eftersom man varit van att bara ha sitt eget. Men nu antar jag att jag vant mig vid det här livet igen. Vad ska man annars göra? det finns ju inga alternativ.
Efter att jag surfat runt lite tänkte jag ge pojkarna mat sen blir det nog en stavtur, en ganska lång sådan också hade jag tänkt. Jag hoppas att jag hinner innan det börjar regna, om det nu ska göra det. Tjilievippen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar