Det är definitivt hamnberget. Längst upp, längst bort. På träbänken. Tänk att få sitta där en hel natt, eller hel dag för den delen. Fia och jag gick dit igår kväll och jag hade fortfarande kunnat sitta kvar om det inte hade varit för att det började blåsa lite kallt.
När vi gick tillbaka badade vi fötterna på bryggan vid bastun. Det var svalkande.
Utsikten när man sitter där på bänken saknar motstycke på denna planet. Man ser hur långt som helst. Horisonten. Nästan hela storön. Öppet hav med några få öar så långt ögat kan nå. Det är sådant man lever för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar