Var nöjd med det du har

Jag har så svårt att klara av folk som aldrig är nöjda. Såna som alltid vill ha mer. Snacka om att slösa bort livet. Sådana människor går ju bara och gapar efter mer utan att se hur mycket de egentligen har och hur tacksamma de borde vara. Det är bara så bortkastat, att jag inte kan låta bli att bli upprörd.
Det enda de kommer minnas när de blir gamla och bittra är hur lite dom uppskattat det nu som blivit det förflutna, och förhoppningsvis grämer de sig.
Jag vill aldrig bli sån. Jag hoppas att jag aldrig behöver bli sån.
Tänk att aldrig kunna vara nöjd och tillfreds! Vilket jobbigt liv. Sådana människor kan aldrig bli lyckliga. Och jag vill vara lycklig. Jag ska försöka komma ihåg den här känslan som jag har nu för att kunna ta fram den i tuffare tider. Vetskapen om att jag kan vara lycklig, och att jag är nöjd med det jag har för att det är det enda jag har i detta nu. Jag vet aldrig om det finns nån framtid, så varför gapa efter något man inte ens vet finns? Nej, jag vill vara lycklig. Just i denna stund bestämmer jag mig för att vara det. Livet blir alltför jobbigt annars.