Jag fattar inte hur jag lyckas. När jag åker buss hamnar jag alltid bredvid nåt snuskigt äckel som inte kan hålla käften när dom tuggar. Som kliar sig i skrevet och gräver efter tappat godis på buss-sätet. Och som dessutom sitter så jävla bredbent att man själv tvingas sitta på en halv skinka.
Att man suckar och försöker få dom att fatta vad dom gör verkar inte bita på nån. Idioter.
Över till ett annat betydligt bättre ämne att prata om. Pojkarna mina! Hugo är lessen och deppad. han har sovit i över två dygn nästan. Han vill väl bara komma ifrån att han har ryckts upp med rötterna och dessutom tappat kroppsdelar bara så där utan vidare. han fattar ju inte vad som har hänt. Jag skulle också reagera som han. Inatt får han iaf sova med mamma. han känner ju henne bättre så det blir bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar