Mulle har hostat mer nu och han andas fortfarande lite konstigt efter det. Även fast han är noga uppkollad så är det nåt som fortfarande inte har kollats upp, och det är det som är orsaken bakom hostan och andningsljuden. Det är nåt efter lunginflammationen. Jag blir så orolig. Jag kan inte med ord uttrycka min oro. Det är som om någon sticker en kviv i magen och vrider om, så rädd blir jag. Jag kan inte rå för det och jag skiter i om nån tycker jag är löjlig. Tyck va fan du vill säger jag. Precis vad du vill.
Han kanske har lite snuva men det är ju konstigt efter två penicillinkurer om han skulle ha det. dessutom så har han börjat hosta efter behandlingen för lunginflammation. Jag blir så otroligt nervös. Och lungröntgen visar ju inget. kanske har han trångt i luftvägarna av nån anledning så att han måste ha kortison också, som en veterinär har sagt. Imorgon ska mamma ringa till övik och fråga vad vi ska göra. Det känns så fruktansvärt att vara 20 mil hemifrån och inte aktivt kunna göra nåt eller studera Mulle närmare. Dock ringde jag jourveterinären men det var inte nån direkt bra veterinär. Sånt märker man direkt.... Och det gjorde jag nu. Jag ska ha reda på vad det är och jag ska ha reda på det nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar