Fattar inte vad det är med mig idag. Jag är så förbaskat trött. Och jag känner ingen större arbetsglädje eller motivation heller just nu. Jobb och skola känns för ovanlighetens skull inte så himla kul alls konstigt nog.
Jag hoppas på det bästa, dvs att det är en övergående känsla för jag har inte tid med att vara omotiverad. Tvärtom har jag ingen tid alls till det. Och inte VILL jag vara omotiverad heller för det är inge kul och det är verkligen inte likt mig alls.
Jag längtar tills jag får komma tillbaka hem och slippa flänga runt så här mycket som jag ju har gjort den senaste tiden. Åkt mellan sundsvall å Umeå, Umeå å Sundsvall, Sundsvall å Berghamn, Berghamn å Sundsvall..... Det har blivit mycket åkande och mycket flängande och jag vet att det är därför som min kropp protesterar också. Man kan helt enkelt inte behandla sig själv hur som helst.
Jag som trott att jag varit snäll mot mig själv. Men det har jag inte. Inte alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar