Den senaste som lämnat mig är den goda livsviktiga sömnen. Inte ens på natten får man komma bort från allt som man måste stå ut med på dagarna. Inte ens denna lilla stund av befrielse kan jag få. Dessa få minuter av lugn och välsignad glömska är det som gör att resten av dagen kan få ett annat sken än det annars påtagligt arbetssamma. Inatt försökte jag lösa sömnlösheten genom att ha ljusstaken i fönstret tänd och teven på. Det hjälpte föga. Jag är helt genomslut nu. Har inte sovit ordentligt på flera månader, så energinnivån börjar ligga på rött nu.
Hoppas på att jullovet snart kan komma så att jag kan åka hem och bara försöka ta igen mig.
För det är när sömnen och kraften lämnar en som jag blir medveten om alla de där andra sakerna. Som också lämnar, som inte finns där när allt kommer omkring. Glädjen över de små sakerna, morgonkaffets smak och njutningsfullhet, doften av ren tvätt eller favoritparfymen. Det kroppsliga lugnet som det ger att vara tillfreds. Alla dessa saker och många andra försvinner när kraften tryter. Men fan heller att jag tänker ge mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar