har tänkt i flera dagar att jag skulle ta en tur till dalen men det är svårt att komma iväg.
Jag är så lycklig som får vara här, ha mitt liv här. Ingen förstår hur underbart det kan vara.
Men den här tillvaron ställer krav. Man måste orka ta sig för saker och det är det inte ofta man gör. Till och med när man e ledig känner man att man måste göra saker. Man måste stressa för att kunna koppla av!
Det är ju för sjutton sjukt.
Det känns alldeles för tungt att veta hur mycket man måste klara av den här sommaren. Tänk när den äntligen är över. Jag längtar. Alla dagar att ta sig igenom tynger ner mig till fotsulorna men vad ska jag göra då? Jag måste ju klara av det. Det är ju mitt eget val.
Ibland undrar jag om jag är för svag för det här men lyckas på nåt sätt hela tiden motivera mig själv. Vet inte hur, men man kan inte göra annat än att ta en sak i taget. En dag i taget.
Det vore kanske annat om man inte va så less. Några dagar och jag är redan less.
Men jag gör det för att kunna klara mig sen.
Kanske utflykt ikväll. Eller i alla fall promenad. En lång sådan. Just nu är det för varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar