Funderingar kring handslag

Jag kom av nån anledning att tänka på hur olika det känns att ta ihand med människor och vad dessa olika känslor betyder. Jag träffade en tjej en gång som hade ett stenhårt handslag. Hon såg liten och späd ut men besatt uppenbarligen en enorm handstyrka. Idag minns jag knappt vad hon heter men jag minns det där handslaget. Fantastiskt att ett handslag kan sända så många signaler.
Andra har gjort ett kraftfullare intryck med sin fysiska uppenbarelse, men istället haft ett förbluffande lamt handslag. Jag reagerar direkt vid såna tillfällen. Och jag funderingar kring vad ett slappt och lite fuktigt handslag sänder för signaler. Instinktivt tänker jag att det måste vara en lite nervös och orolig människa. Men det är ju bara en betraktelse, jag har ingen aning och vågar mig nog inte på kvalificerade gissningar.
Dessa funderingar leder mig också onekligen in på mitt eget handslag. Jag tror nog att jag ger ett ganska beskedligt intryck med mina nagelbitna händer. Och inte kan man väl heller fråga för att få veta. Jag menar, hur skulle det se ut? "Jo ursäkta mig, jag känner inte dig överhuvudtaget, men jag undrar bara hur tycker att mitt handslag var?". Nog för att jag är lite knäpp (och stolt över det!) men en sån fråga skulle jag nog aldrig ställa. Återstår då att fråga någon man känner. Men risken finns att resultatet då inte blir äkta.
Ja, herregud. Vilka funderingar man kan bry sin hjärna med så här på en fredagskväll.
Nu är det nog bäst jag slutar skriva innan jag börja anlysera nånting ännu knäppare....

PS Undra om det finns nån forskning gjord på handslags-fronten? DS (Och jo, jag skämtar faktiskt - inte ens jag är så knäpp!)