Ett par gånger i mitt liv har jag känt för att bara ge upp den här "Jag måste plugga som en idiot"-tanken för gott. En av dessa gånger är idag. Jag har varit så otroligt trött att det finns inte. Iofs är det inte bara idag men det var som att det hela nådde kulmen under dagens föreläsningar. Jag vet inte varför - jag älskar ju att plugga. Jag tycker om att ha en hög med tjocka böcker attt ta mig igenom, det brukar aldrig avskräcka mig, bara sporra mig. Jag brukar tycka det är roligt, men idag bara gäspar jag och ögonen tittar nästan i kors. Jag hoppas det går över för jag orkar inte ha ännu en sak emot mig.
Men jag tror inte jag är den enda som drabbats av den här kombinerade vår- och skoltröttheten. Jag tycker att vart jag än vänder mig så hör jag folk prata om hur trötta dom är. Kanske behöver vi en paus allihopa. Att bara få andas och slappna av. Jag behöver avslappning troligtvis ännu mer än nånting annat just nu. Att jag nu har tilldelats en tillfällig respit från huvudvärken är väldigt skönt, tro mig. Men jag känner att hela min kropp ändå är spänd. Axlarna är fortfarande spända, och dessutom har jag märkt att jag inte kan andas ordentligt. Jag har upptäckt att jag aldrig drar riktiga andetag, bara små korta och grunda andetag som knappt ger nån luft. Inte konstigt att jag känner mig spänd. Jag måste slappna av men jag vet inte hur man gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar