Har suttit i röda rummet sedan imorse men är nu hemma. Ord kan inte beskriva hur less jag är. Jag skulle behöva uppfinna nya ord till det, men det har jag ingen energi till.
Men vad har jag energi till då? Ingenting är mitt spontana svar. Men det spontana svaret är inte det bästa svaret. Jag måste försöka tänka nyanserat. Jag har faktiskt energi till att kliva upp på morgonen och pallra iväg mig till skolan, plugga en del, uträtta dom ärenden jag måste och sedan ta mig hem och sitta vid datorn ett tag. Det är faktiskt inte dåligt!
Jag har också energi till att fundera kring vem min hemliga vän är. Jag har aningar, men känner besvikelse över att du inte vill säga vem du är.
Sen har jag faktiskt också energi till att planera vad jag ska göra de närmaste dagarna. Vad jag ska bli färdig med. Att genomföra det är en annan femma. Men att planera är bra. För det innebär att jag fortfarande tror på en framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar